Den materiella naturens tre kvaliteter

I Veda nämns ofta att det finns tre materiella kvaliteter eller krafter som kontrollerar all aktivitet i det materiella universum. Dessa tre kvaliteter kan sägas vara som tre ursprungliga grundfärger som ständigt förenas och blandas till otaliga nyanser, och det är genom kontakten med dem som den levande varelsen betingas och blir förslavad. De materiella kvaliteterna, eller gunas som de kallas på sanskrit, är mycket subtila, men förstår vi hur de verkar så kan vi också förstå vår omvärld och inte minst människans psyke och beteende.

De tre materiella kvaliteterna är:
sattva = godhet
rajas = lidelse
tamas =okunnighet

De materiella kvaliteternas inflytande är inte statiskt, utan skiftar ständigt. Ibland dominerar godhetens kvalitet, ibland lidelsen, ibland den destruktiva okunnigheten. Det innebär att en människa när han/hon väl förstått hur de materiella kvaliteterna fungerar också kan välja att höja sig från en lägre till en högre kvalitet. Det slutliga målet bör ändå vara att helt höja sig över materiens inflytande, och bli belägen i suddha-sattva, ren godhet, som inte har med denna materiella värld att skaffa, och som innebär en lycka som aldrig förgås.

Vilken materiell kvalitet vi behärskas av påverkar inte bara vårt nuvarande liv utan kommer också att bestämma vår framtid. Den som dör i godhetens kvalitet kommer att åtnjuta gudomlig lycka och födas på de högre planeterna i universum. Den som dör i lidelsens kvalitet återföds bland de som utför fruktbärande handlingar, dvs människorna. Och den som dör i okunnighetens kvalitet kommer att återfödas i djurriket. Det är ett missförstånd att tro att den själ som uppnått människoformen inte kan degraderas igen, det är våra nuvarande handlingar som kommer att utforma vår framtid.

Till det bättre eller till det sämre; valet är vårt.

Handlingar i godhet leder till att man renas, handlingar i lidelse orsakar på sikt lidande, och handlande i okunnighet leder till elände och vanvett.

I Bhagavad-gita beskrivs den materiella naturens kvaliteter så här:

Godhetens kvalitet binder en vid lycka, lidelsen vid handlingarnas frukter och okunnigheten vid dårskap, o Bharatas ättling.

En människa i godhetens kvalitet är tillfredsställd med sitt arbete och intellektuella strävande. En filosof, vetenskapsman eller en lärare, kan t ex vara tillfredsställd med det speciella kunskapsfält inom vilket han är engagerad. En person i lidelsens kvalitet, där lidelsen är blandad med godhet, är engagerad i fruktbringande handlingar; han samlar så mycket han kan och spenderar en del i form av donationer till välgörande ändamål, dvs byggandet av sjukhus o dyl. Detta är kännetecknande för lidelsens kvalitet. Det som utföres i okunnighetens kvalitet är skadligt både för en själv och andra, ty det döljer kunskapen.
Bg 14.9

För att kunna höja sig från en lägre till en högre kvalitet, måste man vara observant på många saker, i synnerhet ens umgänge är mycket viktigt. Umgås man med destruktiva och våldsamma människor som är begivna på droger tex, så kan man vara säker på att påverkas negativt självt, i detta fall av okunnighetens kvalitet. Umgås man å andra sidan med människor som är fromma, fridfulla och välvilliga personer med rena vanor, så blir man positivt påverkad.

Andra ting som påverkar är vad för mat man äter, vilka vanor man har när det gäller renlighet, sömn osv.


Godhet (sattva)

O du syndfrie, godhetens kvalitet, som är renare än de andra, är upplysande och fritar en från alla syndfulla återverkningar. De som befinner sig i denna kvalitet utvecklar kunskap och lycka men betingas samtidigt av dessa ting.

Verkan av godhetens kvalitet är att man blir visare än de som är betingade på annat sätt. En person i godhetens kvalitet påverkas inte så mycket av materiella lidanden och han har en känsla av att han gör framsteg vad det gäller materiell kunskap. Lyckokänslan beror på att man vet att man i godhetens kvalitet är mer eller mindre befriad från syndfulla återverkningar. Svårigheten ligger här i att när den levande varelsen befinner sig i godhetens kvalitet, anser han sig vara lärd och förmer än andra. På detta sätt blir han betingad.
Bg 14.6

Lidelse (rajas)

O Kuntis son, lidelsens kvalitet uppkommer ur obegränsade begär och längtan, och på grund av detta binds man till materiella, fruktbärande aktiviteter.

Lidelsens kvalitet exempelfieras av bandet mellan man och kvinna. En kvinna attraheras av en man, och en man dras till en kvinna. Dettta är lidelsens kvalitet. När lidelsens kvalitet ökar, ökar också ens begär efter materiell njutning. Man vill ha sinnesnjutning. En person i lidelsens kvalitet vinner tillfredsställelse i att äras av samhället eller nationen och han vill ha en lycklig familj med välartade barn, fru och hus. Så länge man åtrår dessa ting, måste man arbeta mycket hårt. För att tillfredsställa fru, barn och samhälle, och för att uppehålla sin prestige, måste man arbeta. Hela den moderna civilisationen befinner sig således mer eller mindre i lidelsens kvalitet. Den moderna civilisationen anses vara avancerad enligt denna kvalitets kriterium. Tidigare ansågs godhetens kvalitet vara ett avancerat tillstånd.
Bg 14.7

Typiska symptom på lidelsens kvalitet är starka band, begär, åtrå och intensiv strävan. En person i lidelsens kvalitet är aldrig nöjd med det han har, utan strävar alltid efter att förbättra sin situation, vare sig det behövs eller inte.

Okunnighet (tamas)

O Bharatas ättling, okunnghetens kvalitet orsakar falska föreställningar hos de levande varleserna. Denna kvalitet leder till dårskap, lättja och sömn, vilket binder den betingade själen.

Okunnighetens kvalitet är en mycket egendomlig egenskap hos den förkroppsligade själen. Okunnghetens kvalitet är helt motsattt godhetens kvalitet. I godhetens kvalitet kan man, genom att odla kunskap, förstå hur saker och ting förhåller sig, men i okunnighetens kvalitet är förhållandet helt motsatt. Alla som är under okunnghetens förtrollning blir galna, och en galning kan inte se saker och ting som de är. I stället för att göra framsteg degraderas de.
Under okunnighetens förtrollning kan man inte se ett ting som det verkligen är . Alla kan tex se att ens farfar har dött och att man själv kommer att dö; barnen man avlar kommer också att dö. Döden är alltså något som vi aldrig kommer undan. Ändå samlar männsikor pengar som galningar och jobbar hårt dag och natt, utan att bry sig om den eviga själen. Detta är vansinne. I sitt vanvett vägrar de söka andlig kunskap. Sådana personer är lata. När de får tillfälle att lära sig andlig kunskap är de inte intresserade. De är inte ens aktiva likt de som befinner sig i lidelsens kvalitet . Ett annat kännetecken på en person i okunnighetens kvalitet är att han sover mer än nödvändigt. En sådan person tycks alltid var modfälld och begiven på rusmedel och sömn. Dessa är kännetecken på en människa betingad av okunnighetens kvalitet.
Bg 14.8

Typiska symptom på okunnighetens kvalitet är psykiska sjukdomar, tröghet, mörker, vanvett. En person som behärskas av okunnighetens kvalitet handlar helt nyckfullt, utan mål. Trots att han är kapabel att arbeta så är han overksam; lättja är ett annat tecken på okunnighetens kvalitet.

Våld är en annan effekt av okunnighetens kvalitet, tamas. Ett exempel är djurslakt. I Veda förklaras det att genom karmas lag kommer det slaktade djuret att i framtiden i sin tur döda djurslaktaren. Förr i tiden avrättades den som mördade en människa. Men hela detta universum utgör en stat som behärskas av Herren, och Hans lag kallas för lagen om karma. Varje levande varelse är den Högste Herrens son, och Han tolererar inte ens att en myra dödas. Den som njuter av att slakta och äta djur kan alltså räkna med en mycket mörk framtid, och sådant handlande fördöms som det grövsta slag av okunnighet.