fredag 7 december 2007

Livets yttersta mål - kärlek till Gudomen


Srila Bhaktivinoda Thakura ger i sin Amrita-pravaha-bhasya följande sammanfattning av det tjugotredje kapitlet.

I detta kapitel beskriver Sri Caitanya Mahaprahbu symptomen på känslor och kärlek och uppväckandet av ens ursprungliga kärleksfulla förhållande till Herren. Han beskriver också känntecknen på en gudshängiven som verkligen uppnått det stadiet. Sedan beskriver Han gudskärlekens gradvisa tilltagande upp till nivå av mahabhava. Därefter beskriver Han de fem olika formerna av attraktion och hur de fortgår. Han beskriver också det stämningsförhållande som uppkommer ur den äktenskapliga kärleken, som är den högsta känslan. Äktenskaplig kärlek indelas i två kategorier - svakiya och parakiya. Svakiya hänsyftar till kärleksförhållandet mellan man och hustru, och parakiya syftar till förhållandet mellan två älskare. I detta sammanhang förekommer ett antal beskrivningar. Det finns också en beskrivning av Krishnas sextiofyra transcendentala egenskaper. Srimati Radharani har tjugofem transcendentala egenskaper.

Sri Caitanya Mahaprabhu har beskrivit dem som är kvalificerade att erfara den gudshängivna tjänstens stämningsförhållanden. Deras grundläggande natur och deras olikheter är också beskrivna. Herren upplyser också Sanatana Gosvami om den gudshängivna tjänstens alla förborgade attribut. Han beskriver Goloka Vrindavana, där Herren är sysselsatt med Sina eviga lekar, vilka skildras i Hari-vamsa. Det förekommer också en kontrasterande och gynnsam beskrivning av kesa-avatara. Alla dessa instruktioner finns omnämnda här.

Sri Caitanya Mahaprabhu välsignade Sanatana Gosvami genom att lägga handen på hans huvud. På så sätt mottog Sanatana kraften att beskriva dessa ämnen i sådana böcker som Hari-bhakti-vilasa.

Caitanya-caritamrita
Madhya-lila Kapitel 23

Inga kommentarer: